Ekobanken firar tioårsjubileum och är fortfarande utan svensk motsvarighet!

Kan pengar smaka? Lukta? Kännas? Finns det olika kvaliteter på pengar man tjänat, pengar man fått och pengar man sparat? Eller är pengar bara siffror på en lapp? Ekobanken är banken som vill ge pengarna mer värde genom att bidra till socialt, kulturellt och ekologiskt mervärde.

Högst upp i ett gammalt sädesmagasin ryms Ekobankens idag nio anställda i ett nyrenoverat kontor med laserade träväggar och stora takfönster. På Skäve gård där kontoret är beläget finns förutom Ekobanken även en läkepedagogisk verksamhet, en waldorfförskola och ett biodynamiskt jordbruk.

Såväl i Spanien, Holland och Tyskland som i  en rad andra länder finns det motsvarigheter till Ekobanken. Men i Sverige är man fortfarande ensam om konceptet. Den största skillnaden mellan Ekobanken och andra banker är att Ekobanken vill vara en så öppen bank som möjligt.
– Bank i sig är väldigt omgärdat av sekretess, förklarar Kristoffer Lüthi, vice VD för Ekobanken. Men den del som handlar om verksamheterna och vad de gör, den delen försöker vi vara helt öppna och transparenta med.

Ekobanken ger lån till projekt som bidrar till ekologiskt mervärde, till sociala verksamheter, vård, skola och till grupper av människor  som varit missbrukare eller suttit i fängelse och vill förändra sina liv, till de som vill göra upp med sitt förflutna. De lånar ut till kulturverksamheter och rättvis handel. Till verksamheter och projekt som de anser är bra på något sätt. Det är nämligen väldigt svårt att säga en verksamhet där allt är bra.  Till exempel är ett biodynamiskt jordbruk där bonden kanske jobbar jämt, dåligt ur ett socialt perspektiv. Men där ger man dem antagligen lån med fokus på den ekologiska och biodynamiska biten. Medan man på ett boende för före detta missbrukare kanske inte frågar om de har ekologisk mjölk och om de undviker att äta korv.
– Där är det mer aktuellt att komma ur ett destruktivt beteende  förklarar Kristoffer. De andra frågorna får komma i ett nästa stadium.

Ekobanken kan i många fall vara ett sätt för kunderna att förstärka vad de håller på med.
– Som tidningen Hälsa som i varje ledare nämner något om att de har Ekobanken som bank, berättar Kristoffer. De visar på så sätt sina kunder, annonsörer och så vidare, var de står.
Men vad skulle Ekobanken säga om Coca Cola kom och ville sätta in 10 miljoner kronor för att sedan kunna stoltsera med att vara er kund?
– I början av Ekobankens historia var det här något vi diskuterade en hel del inom förtroendekretsen, berättar Annika Laurén VD för Ekobanken. Vi kom fram till att vi nog skulle låta dem göra det. Men såklart skulle vi ställa krav tillbaka och påverka dem i en mer hållbar riktning.

Förvånansvärt få kunder har Ekobanken tvingats neka lån. Orsaken har i de enstaka fallen i så fall varit avsaknaden av en tillräckligt tydlig och stark idé eller drivkraft hos kunden. Ibland jobbar Ekobanken vidare tillsammans med dem tills det så småningom mognar fram något.
– Det är få kunder som hör av sig och vill ha lån och som totalt missförstått oss! berättar Kristoffer. Och det är ju väldigt bra för det betyder att vi är tillräckligt tydliga utåt med vad vi håller på med.

Ekobanken vill verka nära människors liv. Där folk kan ta tag i saker med egna händer, ta egna initiativ. De vill komma åt maktlösheten. Och då är ena vägen via politik och den andra via pengar.
– En del förstår sig på att använda detta medel, men  många inte, säger Annika. Vi tror fler och fler kommer lära sig att göra det.
Ekobanken vill skapa konkret mening och sammanhang kring pengar. Varje utlåningsområde hos Ekobanken hör därför till ett inlåningsområde, vilket innebär att man kan välja om man till exempel vill stödja ekologisk odling, kultur eller att pengarna ska stanna lokalt.

En stor del av Ekobankens mervärde visas genom deras transparens. Alla ska få se vad alla håller på med. Kunderna ska kunna kontakta varandra. Mycket av Kristoffer och Annikas jobb är därför att skriva och berätta om kunderna och projekten. Det är väldigt sällan de verkligen håller i fysiska pengar, inget de tycker gör så mycket.
– Jag tycker det är så kul och inspirerande att få hålla på med värdefulla projekt, säger Kristoffer. Det är tillfredställande att se till exempel före detta missbrukare komma tillbaka och köpa hus på grund av att de kunnat starta eget företag. Människor som gjort en resa. Då är det kul att vara transparent!

På Ekobanken försöker man leva som man lär. Kontoret på Skäve värms till exempel upp med hjälp av värme från  en kamin, lamporna lyser med hjälp av miljömärkt el och lågenergilampor och så klimatkompenserar de alla resor. Visserligen har de en policy att åka tåg så mycket som möjligt inom tjänsten, men eftersom många av kunderna bor i både Skåne och Norrland blir det även en hel del resor med bil och flyg. Dessa resor klimatkompenserar alltså Ekobanken genom att plantera skog i Mexico. Eftersom resorna är den enda direkta klimatpåverkan som uppstår genom bankens verksamhet gör kompensationen att de är ett helt klimatneutralt företag.

Trots att Ekobankens idé ligger ganska rätt i tiden, och ekologi är lite av en modetrend just nu, tror inte Kristoffer och Annika att det kommer börja bildas en massa nya Ekobanker. När Ekobanken började för tio år sedan trodde folk redan då att ”nu kommer det bli en hög med små Ekobanker”. Så blev det inte. Anledningen är att motivet med de allra flesta banker är att öka vinsten. Men en bank som Ekobanken har inte vinst som främsta drivkraft. Meningen med Ekobanken är att förändra och påverka världen.
– Vi vill lämna ekonomiska fotavtryck, säger Kristoffer.
– Vi ser banken som en helhet där vi jobbar med hela kapitalet, inte bara avkastningen, fortsätter Annika. Det finns många saker som är bra och det gäller att hitta de områden där man gör mest nytta.
– Mest fotavtryck, inflikar Kristoffer.

Deras mål för framtiden är att så många som möjligt ska veta om att Ekobanken finns. Det är fortfarande relativt få som faktiskt vet om dem.
– Alla som borde få känna till Ekobanken ska få göra det, tycker Annika. Någon sa att det till och med var missunnsamt att inte alla får känna till oss!


Text: Sofia Zetterqvist, 2008.