Christhild Ritter

Vad är Antroposofi och Läkepedagogik?

Vi kan inte se våra tankar eller vad vi tänker. Först när vi förverkligar våra tankar och idéer kan vi se dem. Exempelvis: när jag tänker att jag skall göra en stol ser ingen min tanke. Det är det en osynlig verksamhet som försigår i mitt huvud. Men när jag tar en bit trä och gör  stolen blir den synlig. Alla våra tankar, idéer, visioner och ideal  tillhör en osynlig värld och verklighet. Först när de materialiseras och får fysisk form och gestalt blir de synliga och konkreta.

Vi lever således i två världar. Vi lever i  världen av tankar, ideer, visioner och ideal  som  tillhör en osynlig värld och som vi kan kalla  för den andliga världen. Och vi lever i den påtagliga fysiska och  materiella världen med berg, skogar och dalar, hus, bilar och människor. Dit hör allt det som vi ser och upplever med våra sinnen och som vi kan kalla för sinnevärlden.
Den materiella världen, sinnevärlden hjälper oss naturvetenskapen och tekniken att utforska, utveckla och förstå. Men den andra, den andliga osynliga världen måste utforskas med andra medel.

Rudolf Steiner (1861-1925), hör till de första i vår tid som tog  sig an uppgiften att utforska denna andliga värld. Han använde sig av samma metodik och exakthet som naturvetenskapen använder för att utforska  sinnevärlden. Och denna metod  kallade han för andevetenskap eller antroposofi.

Metoden bygger på att vid sidan av de ”yttre” sinnesorganen (ögon, öron, smak och känsel osv), som man använder i sinnevärlden utveckla ”inre” sinnesorgan med vilka man kan ”se” i det fördolda. Även tänkandet (som ju är en del av denna osynliga värld) måste skolas, så att det får en inre stadga, ordning och struktur. Det  krävs för att man skall kunna  tolka det man ser i den andliga världen. Se närmare Rudolf Steiners böcker ”Andlig skolning” och ”Frihetens filosofi”.  Med hjälp av sitt skolade tänkande och sina utvecklade inre sinnesorgan kan man forska i den  andliga världen.

Antroposofi är således en kunskaps- och forskningsväg. Genom  antroposofin kan man forska och få kunskap om den del av vår verklighet som vi inte kan se med våra vanliga ögon, men väl förnimma och se resultaten av i vårt dagliga liv. Antroposofin ger  således en helhetsbild som omfattar både  den osynliga, andliga sidan i tillvaron, och  den  fysiska materiella sidan, samt hur de samverkar. Denna helhetssyn ligger till grund för alla antroposofiska verksamheter som waldorfpedagogik, läkepedagogik, antroposofisk medicin, biodynamisk odling mfl.

Den antroposofiska människokunskapen visar bland annat att varje människa har en osynlig andlig kärna - ett jag. Jagupplevelsen har ingenting med den fysiskt -materiella världen att göra utan är en helt inre andlig upplevelse och erfarenhet. Denna andliga kärna, vårt jag drar till sig en kropp när det  stiger ner till jorden och går genom födelsens port och  föds till  människa. När människan sedan dör lämnar jaget kroppen och går genom dödens port tillbaka till sin värld igen - den osynliga andliga världen. Jaget befinner sig i ett ständigt kretslopp mellan livet  på jorden och livet i den andliga världen.

När jaget inkarnerar på jorden för det med sig erfarenheter, färdigheter och uppgifter från sina tidigare liv på jorden och från livet i den andliga världen. Med detta bagage föds jaget till jorden för att  leva sitt liv och fullfölja sina uppgifter och sitt öde.  När människan fyllt sin uppgift och gjort allt hon föresatt sig att göra lämnar jaget jorden med sina nyvunna erfarenheter, förvärvade  färdigheter men även med de nya svårigheter och problem som skapats  under denna tid. I den andliga världen bearbetar det sedan sina erfarenheter och sitt öde tillsamman med stjärneväsen  och andliga väsen. Tillsammans med dem lägger det upp mål och riktlinjer för nästa inkarnation  på jorden.

Varje människa har sitt karma och sitt öde och varje människa har sin helt speciella uppgift och mening i just det här jordelivet. Det som varje människa har med sig ner till jorden och det hon möter som händelser, människor, uppgifter, problem och svårigheter är hennes eget självvalda  öde, som hon behöver för att utvecklas. Alla erfarenheter på jorden är till för att hjälpa jaget vidare i sin utveckling och strävan att bli en hel och sann människa.

Jaget kan aldrig dö, bli sjukt eller stört. Sjukdom störningar och död finns bara inom det fysiskt - materiella  på jorden. Jaget är av ren andlig kvalitet och tillhör den andliga världen. I den andliga världen finns inte sjukdom, störningar och död utan bara liv och vara.  Döden uppstår när jaget lämnar den fysiska kroppen för att återgå till sin värld. Kroppen faller då sönder och återgår till sitt element varifrån den kommit - jorden.

De psykiska och fysiska sjukdomarna och störningarna har sin grund i en obalans mellan det själsligt -andliga och det fysiskt -materiella i människan. Avgörande är hur jaget lyckas stiga in i och  förbinda sig med  sin fysiska kropp. Varje människa står inför det problemet, men för det mesta lyckas vi något så när förbinda det själsligt -andliga i oss med det fysiskt -kroppsliga. Lyckas man inte och jaget, det själsligt -andliga   förbinder sig med och genomstrålar den fysiska kroppen för starkt, uppstår en typ av störning som kallas för den hysteriska sjukdomsbilden. Har jaget och det själsligt -andliga däremot svårt  att förbinda sig med sin kropp, lyckas det inte riktigt erövra den och bemästra  den utan fastnar i den, uppstår en annan typ av störning som kallas för den epileptiska sjukdomsbilden. Se närmare Rudolf Steiner bok ”Läkepedagogiska kursen”.

Den antroposofiska läkepedagogikens uppgift är för det första att försöka se barnet som ett själsligt -andligt väsen, en individ med en ”frisk individuell kärna”. Denna individ  har sin helt speciella uppgift och sitt helt eget specifika öde i denna inkarnation på jorden. Det andra är att försöka iaktta och studera barnet så noga och ingående att man lär sig se utvecklingsstörningens orsak:  har jaget förbundit sig för djupt med det fysiska och skjutit igenom kroppen och blivit gränslöst eller har det inte lyckats tränga igenom den utan fastnat i kroppen.

Vår uppgift som vårdare, lärare och terapeut är att försöka förstå barnets situation och öde och försöka hjälpa barnet att hantera och bearbeta sitt handikapp samt att bära sitt öde på ett människovärdigt sätt.

Text: Christhild Ritter