Nyfikenheten är långt viktigare än nyttan, när vi undersöker världen och livet. Karaktäristiskt för människan är just utforskandet av det okända. Vi anar, ställer upp hypoteser, följer ingivelser på vår sökstråt genom livet.
Vi kan forska i vår egen värld, det inre, eller i den yttre världen, sinnevärlden. Ju mer vi undersöker, desto osinnligare blir sinnevärlden. Atomer kvantar, energier tankar.

Antroposofins karakteristikum är den forskande hållningen. Inga dogmer och förutfattade meningar skall skymma det ännu oupptäckta.
Men lika viktigt är att inte stanna vid de gränser vetenskapen sägs ha. Gränssprängandet tillhör objektiviten.
Galilei upptäckte att allt inte snurrade runt solen. Han såg det, trots att det var emot alla vedertagna normer.

Mycket av vår tids fördomar – då anförda av kyrkan, nu saluförda av vetenskapen och dess industri – hindrar utforskandet av vår värld.

Både det mätbara och det kvalitativa är vetenskap för antroposofin – det viktiga är den förutsättningslösa metoden.

Arthur Granstedt har länge forskat i jordbruksfrågor. Nu leder han flera miljöprojekt, bl. a. projektet Beras. Läs mer!

Konventionellt (K) och biodynamiskt (D) odlad mark i Höstvete från det sk DOK-försöket i Schweiz. Resultaten publicerades förra året i Science (Mäder, et al, 20029). Skillnaden mellan biodynamisk och konventionell odling framgår redan vid en ytlig betraktelse av marken efter 20 års jämförande försök (mer liv i marken med mer daggmask exkrementer, aggregat och sprickbildning). De jämförande försöken mellan biodynamisk (D), organisk (O) och konventionell (K) odling, de sk DOK-försöken utförda av FiBl i Schweiz, visar god samstämmighet med resultat från andra långliggande jämförande försök i Sverige och Tyskland. Några av försöksresultaten återgives i följande diagram som ställts till förfogande för denna sammanställning.

Läs mer: Ladda ner texten i pdf-format.
Av Arthur Granstedt på Biodynamiska forskningsinstitutet.