Det specialiserade jordbruket leder till övergödning av Östersjön
Stora doser konstgödsel, importerat foder, koncentrerad djurhållning, långa transporter och energianvändningen i livsmedelskedjan är de stora källorna till läckage av övergödande kväve, fosforföreningar i havet, utsläpp av växthusgaser samt försurning. Dessa miljögifter och närsalter drabbar det marina djur- och växtlivet.

Slut kretsloppen och minska förlusterna
För att förverkliga miljömålen krävs effektiva kretslopp av växtnäringsämnena i jordbruket och i den övriga livsmedelskedjan. Ekologiskt kretsloppsjordbruk kan drivas utan kortsiktig förbrukning av ändliga resurser i form av konstgödsel och förluster av närsalter från jordbruket kan minst halveras. Ekologisk produktion, kortare transporter mellan produktion, förädling och konsumtion samt rätt anpassad teknik i förädlingsleden ska också kunna kraftigt minska energianvändningen i livsmedelssektorn.

Avgörande för miljösituationen i Östersjön: att de baltiska länderna och Polen inte gör om våra misstag. Specialisering av jordbruket, höga insatser av handelsgödsel, inköpta fodermedel och kemisk bekämpning är några av de misstag som de baltiska länderna och Polen kan välja bort. De har ännu möjligheten att från början välja en ekologisk inriktning efter inträdet i EU.

Samtidigt måste vi rätta till de misstag vi redan gjort. I Sverige, Danmark och Finland behövs en grundläggande system förändring av jordbruket. Vi behöver också regional fördelning av djurhållningen för en mer effektiv recirkulering av växtnäring.

Docent Artur Granstedt Koordinator för BERAS

 

BERAS-projektets forskning
Syftet med BERAS-forskningen är att åstadkomma bättre resurs hushållning, god miljö och hög livsmedelskvalitet genom lokal producent- och konsumentsamverkan baserad på kunskaper om ekologiska sammanhang och konsekvensanalyser. Agr Dr Artur Granstedt leder sedan 1998 arbetet vid institutet.

Forskningsverksamheten vid institutet bygger vidare på ett arbete som inleddes redan i början på 1950-talet i Järna med utveckling av biodynamisk odling under nordiska förhållanden. Idag utgör den en kunskapsbas för såväl biodynamisk som ekologisk odling.

Forskningsstiftelsens ändamål är att bedriva vetenskaplig forskning, främst inom lantbruk och näringsfrågor. Vägledande för forskningsarbetet är den kunskapsteori som utarbetats av Rudolf Steiner och har lett fram till riktlinjer för det biodynamiska lantbruket.

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet bildades 1986. Framtill dess ingick institutet som en del av Nordisk Forskningsring för biodynamisk odling. Från hösten 1997 ingår institutet i Rudolf Steinerhögskolan.