Initiativ Närodlat är en ideell förening där du som konsument kan bli medlem och engagera dig för att förbättra tillgången på lokal mat av hög kvalitet. Föreningens syfte är att främja lokal konsumtion av lokalt odlade produkter av hög kvalitet. Föreningen driver olika projekt som syftar till att övervinna flaskhalsar. Exempel på sådana projekt är samverkan mellan skola och lantbruk, hjälpa lantbrukare att bevara och utveckla lokala sorter med särskilda kvalitetsegenskaper, att utveckla sinnet för kvalitet hos konsumenter genom smakpaneler, ge ut en almanacka med recept som är anpassade till årstiden, utveckla GMO-fria zoner m m.  

TEL 08-551 710 43

Ekobanken är en ekologiskt och socialt inriktad bank som har finansierat flera av de verksamheter som medverkar i BERASprojektet. Banken har också hjälpt projektet att få stöd bland annat genom att upprätta garantifonder och ge ränterabatter. Banken arbetar transparent vilket innebär att den som har pengar i banken får veta vad pengarna verkar för. Därför publiceras all utlåning till projekt och verksamheter löpande på bankens webbsida och i bankens årsberättelse. Ekobanken är en medlemsbank med cirka 2500 medlemmar och runt 300 lån till projekt som arbetar för långsiktigt hållbar utveckling på olika platser i landet.

EKOBANKEN, BOX 64, 153 22 JÄRNA
TEL 08-551 714 70
WWW.EKOBANKEN.SE

BERAS står för Baltic Ecological Recycling Agriculture and Society och är ett till 60 procent EU-finansierat forsknings- och utvecklingsprojekt med 20 partners i Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Danmark. Projektet utgår från goda exempel i dessa länder, och syftet är att dokumentera vilka möjligheter som finns att skapa ett mer effektivt kretsloppsjordbruk och en mer lokal eller regional, livsmedelsförsörjning. Åtgärder som skulle minska utsläppen av närsalter till Östersjön, minska förbrukningen av icke förnyelsebar energi, minska växthuseffekten samt innebära att användningen av kemiska bekämpningsmedel upphör. Cirka 50 ekologiska kretsloppsjordbruk har studerats under tre år. Gårdarnas lägen inom Östersjöns avvattningsområde är markerat med röda punkter på kartan. Resultaten visar att det skulle vara möjligt att halvera kvävebelastningen på havet genom en lägre intensitet i jordbruket och med en sådan fördelning och balans mellan växtodling och djurhållningen så att växtnäringen i stallgödsel kan återutnyttjas mer effektivt. Även fosforbelastningen skulle minska då inga överskott skulle uppstå, så som i dag sker på intensivadjurgårdar. Hur stor minskningen av fosfor skulle bli är svårare att beräkna. Vid en total omläggning till ekologiskt kretsloppsjordbruk skulle också förbrukningen av ändliga naturresurser som fossil energi, fosfater och importerade fodermedel som sojaprotein från Sydamerika minska kraftigt. Om man tänker sig ett väl genomfört ekologiskt kretsloppsjordbruk tillämpat i hela Östersjöregionen inklusive de Baltiska länderna och Polen enligt Järnas modell så skulle produktionen av livsmedel inte minska totalt för området. En del av fläsk och fjäderfäköttkonsumtionen skulle dock behöva bytas ut mot nötkött eftersom andelen vall skulle bli större än i dagens konventionella jordbruk. Den biologiska mångfalden och fågellivet skulle också gynnas av en slopad användning av bekämpningsmedel, i kombination med ett mer varierat jordbruk, med mera gräs och klöverodling. En mera lokal självförsörjning med ekologiska livsmedel skulle enligt resultaten från BERAS-projektet innebära att betydligt mindre fossil energi förbrukades och att mindre växthusgaser från livsmedelskedjan (produktion, förädling, distribution) släpptes ut. Kombinerat med en mer vegetarisk kost skulle växthuseffekten från livsmedelskedjan kunna minska med cirka 40 %. En omställning
av hela jordbruket och i ännu större omfattning hela livsmedelssystemet, skulle innebära betydande förändringar i strukturen i områden där man i dag har drivit fram ett starkt
specialiserat jordbruk och en centraliserad livsmedelsindustri. Men det skulle också gynna den lokala ekonomin och social- och kulturell mänsklig samverkan på landsbygden. I ett land som Polen skulle man kunna vitalisera den landsbygdsstruktur som ännu finns
kvar i stora områden, medan mer genomgripande förändringar skulle behöva ske i Sverige och Finland och ännu mer i Danmark.  

WWW.JDB.SE/BERAS/