Lantbruksorganismen som utvecklingsmöjlighet
Solen står högt och små molnpuffar tuffar runt på himlen. På marken
är det grönt, gult och blått. Och lila. Ängsgräset böljar på
ängen bredvid veteåkern full med blåklint. Ifrån skuggan av det
överblommade vildäppelträdet ser det nästan ut som vatten. Hettan trycker
tillsammans med en doft av blommor och hö. Det är sommar helt enkelt. Äkta sommar rakt
igenom. Inte någon låtsas sommar. Ingen konstlad sommar. Eller besprutad sommar. Det
är biodynamisk sommar. I alla fall här på försöksgården Skilleby.
Här är det sommaridyll, något som alla borde få uppleva. Det är
därför det blir så ofattbart svårt att förstå när agronomen och
forskaren Artur Granstedt berättar att det är väldigt svårt att ens få
forska om nya alternativa odlingssätt som det här. Någon timme tidigare har vi precis
ätit genomgående ekologisk lunch och när man nu går runt med den smaken i munnen
blir det omöjligt att förstå att bara 19% av den totala åkerarealen i Sverige
är ekologiskt jordbruk.
Biodynamiskt och ekologiskt jordbruk är i minoritet i Sverige och Artur Granstedt kämpar
starkt för att det ska bli en ändring på den saken. Hans föredrag på
vetenskapsfestivalen ges i form av en rundvandring på Skilleby
försöksgård.
Framtidens kretsloppssamhälle
Organsimer är ett diskuterat tema på festivalen. Vad är en organism? En sluten enhet
som är självreglerande och självreproducerande förklarar någon för mig.
Vilket innebär att det dels kan handla om en människa, dels om ett djur och dels också
om ett jordbruk. I alla fall ett ekologiskt jordbruk. Det är det som man vill uppnå med
ekologiskt jordbruk: Ett slutet kretslopp. En nära samverkan mellan djurhållning och
spannmålsodling. Ekologiskt jordbruk i framtidens kretsloppssamhälle, står det
på häftet Artur delar ut. I det kan man läsa om jordbrukets utveckling. Sveriges
befolkning ökade mellan åren 1800 och 1950 med 200%. För att kunna klara av att
försörja alla dessa människor med mat införde man växtföljdsjordbruket.
D.v.s man odlade inte samma sak på samma åker år ut och år in så att all
näring tog slut utan man växlade varje år. Detta är någonting som man inom
det ekologiska jordbruket fortfarande använder sig av. Här på Skilleby är till
exempel växtföljden femårig. Höstvete, vårsäd med insådd och
sedan tre år vall. Vallen är viktig inom ekologiskt jordbruk eftersom klöver är
ett av de få sätten som kväve kan tillföras till marken. Ett annat sätt som
man använder sig av här på Skilleby är ett dammsystem. Man bygger dammar som
fångar upp vattnet från åkrarna. Sedan vattnar man åkrarna med vattnet.
På så sätt får man tillbaka näring som annars skulle ha gått
förlorad.
Poängen med ekologiskt kretslopps jordbruk är att man inte har fler djur än att
gården kan försörja sig själv med foder. Detta kallas för slutet kretslopp.
På Skilleby har man inga djur men har istället ett nära samarbete med granngården
Yttereneby som i sin tur har lämpligt antal djur Skilleby får gödsel från
Yttereneby som får foder från Skilleby och man har ett kretslopp. Ett kretslopp som är
slutet.
Sänkt köttproduktion ger mat åt fler
I dagens läge kan man med ekologiskt jordbruk försörja 4 personer per hektar man odlar.
Med biodynamiskt är siffran något lägre.
- Utmaningen för oss är att kunna försörja fler, säger Artur.
Han tillägger också sedan att om man minskar köttproduktionen kan man
försörja fler eftersom man då inte behöver all energi till djurens existens. Man
behöver inte odla så mycket djurfoder och kan istället använda fälten till
att odla mat åt människorna.
Några hästar travar förbi där vi står under den stekande solen. Det luktar
häst och bullerbynidyllkänslan kommer som ett brev på posten.
Det är upp till dig!
- Det ligger i vår makt att avgöra vilken riktning jordbruket ska gå åt. Det
är fråga om ett vägval och det är vi som bestämmer vilken väg. Med dessa
ord avslutar Artur den svettiga men intressanta rundvandringen och vi traskar tillbaka mot parkeringen.
För en gångs skull tycks det i alla fall som om alla de annars så diskussionsvilliga
festivaldeltagarna är någorlunda överens: ekologiskt jordbruk är kanske inte
så tokigt!
Text: Sofia
Zetterqvist