Vad betyder evolutionen?
Vad betyder evolutionen? Detta är huvudrubriken på dagens föreläsning av Trond
Skaftnesmo.
Det är knökfullt i konferenssalen på Kulturhuset. Det är vetenskapsfestival och det är
föredragsdags. Igen.
- Om jag hade varit darwinist hade jag nog tyckt det var en konstig fråga, börjar Trond föredraget
med. Vad betyder evolutionen? Som om evolutionen skulle betyda något. Vara bra för något. Ha någon
mening. Nej, säger darwinisterna. Evolutionen är en tillfällighet. Det finns ingen idé bakom. Inget
syfte, inget mål. Det hela började med små, små organismer och har sedan vuxit sig uppåt. Slumpen
ligger bakom.
Slumpen är något som vetenskapsmännen ofta tillskriver när de inte hittar några lagbundenheter. När
de inte riktigt kan förklara. Då "skyller de på slumpen".
De två vetenskapslägrena
Trond berättar om en forskare som beskrivit de två olika åsiktsläger som finns. Vetenskapen är
delad itu. På ena sidan finns naturvetenskapen och på den andra sidan humanvetenskapen. De på
natursidan håller sig till materiella fenomen och de på den humanistiska håller sig till
kulturella. De strävar efter förståelse och tolkning. Förståelse för saker relativt till sakens
ursprungliga miljö.
Den här forskaren klurade på hur man skulle kunna bygga ihop de två "lägrena". Hur man skulle göra
för att ena dem. Jorden är ett; varför skulle inte dessa två läger kunna bli det?
Darwins perspektiv på evolutionen tillhörde naturlägret. Han ansåg att utvecklingen gick nerifrån
och upp. Från amöba till Einstein. Inget syfte fanns med evolutionen.
Humanlägrets perspektiv på evolutionen var att utvecklingen gick "top down". Uppifrån och nedåt.
Att det låg en idé bakom evolutionen. Att det inte "bara hände" utan att det fanns ett syfte, ett
mål.
Retardation
Louis Bolks (1866-1930) var en holländsk forskare vars största fråga var "hur får evolutionen
mening?"
Han delade in den i tre delar.
Första var retardation.
Människans utveckling är uppbromsad i förhållande till de övriga däggdjurens utveckling, hävdade
Bolk. Kalven, till exempel, lär sig att gå efter någon timma medan det för människan tar ett år.
Minst. Kalven blir även könsmogen snabbare än människan. Ja, i princip alla djur blir det. Och det
tycks vara så att ju mindre djuren är desto tidigare blir de könsmogna och dör. En mus blir till
exempel könsmogen efter 35 dagar medan den lite större råttan blir det efter 45 dagar. Fåret blir
könsmoget runt 6 månader och kon som är ännu lite större blir könsmogen runt 10 månader.
Brunbjörnen blir vid 5 år och elefanten, precis som människan, vid 13-14 års ålder. Men då väger
elefanten också ca 7 ton jämfört med människans ca 70 kg. Så man förstår vad Bolks menade med att
människans utveckling bromsas i förhållande till de övriga däggdjurens.
Sammanfattningsvis kan man i alla fall säga att människans livsfaser, så som puberteten, ålderdomen
osv. är kraftigt förlängda jämfört med andra däggdjur.
Foetalisering och hypermorfos
Foetalisering kom på andra plats på Bolks lista. Foetalisering betyder att något behåller foster
liknande drag. Under schimpansens första levnadsår påminner den som mest om en människa. När den
blir äldre växer håret ut, öronen dras bakåt, käken framåt osv. Schimpansen utvecklas alltså med
åldern medan människan behåller sin form livet ut. Människan behåller fosterliknande drag.
Hypermorfos kom sist i ordningen och betyder överutformning. När något blir större än
nödvändigt.
Vad är människans största egenskap?
En fråga som Bolk ställde sig var "vad är människans djupaste karaktärs drag?". Vad är människans
största egenskap? En norsk forskare har kommit fram till en stor egenskapsskillnad mellan djur och
människor. Kan detta vara den största skillnaden? Det visade sig nämligen att när en kalv reser sig
upp och lär sig gå gör denne det p.g.a. att instinkten säger så. En människa börjar gå p.g.a.
efterhärmning av förebilder. Det visade sig att om en människa föds upp bland bara t.ex. kossor går
hon snart också på fyra ben.
Snabbt dyker det nu upp en fråga bland de mycket engagerade och åsiktsfulla åhörarna i salen.
- Vad hade den första tvåbenta människan för förebild?
Man vet inte.
Var det en stark individ som var så otroligt självständig och nytänkande? Var det ett djur som var
förebilden? En schimpans? Eller var det helt enkelt någon högre makt? Någon Gud, som fick den
människan att resa sig upp.
Man vet inte.
Bolks största fråga kvarstår. Vilken mening har evolutionen?
Vilken?
Den frågan kvarstår även för oss.
Vilken mening tror du att evolutionen har?
Text: Sofia
Zetterqvist, 2006.