Kristofferskolan i Stockholm.
Foto: Max Plunger

Fakta

Det finns...
...ca 940 waldorfskolor i världen.
...drygt 80 i Norden.
...ett 40-tal i Sverige.
...mer än 1500 waldorfförskolor i världen.

Waldorfskolan är den enda alternativa skolformen i Sverige som har en egen kursplan godkänd av Skolverket.

Historia

Den första Waldorfskolan startade år 1919 genom en fråga från Emil Molt, chef för cigarrettfabriken Waldorf-Astoria i Stuttgart, till Rudolf Steiner. Molts önskan var att grunda en skola för både arbetarnas och tjänstemännens barn.

Sveriges första 12-åriga waldorfskola grundades 1949 och är Kristofferskolan i Stockholm.

Relaterade länkar

Waldorfskole-
federationen

waldorf.se

Waldorfgymnasium i Sverige
waldorfgymnasium.se

SFWF - Sveriges fristående waldorfskolors föräldraförening
waldorf.nu

Rudolf Steinerhögskolan

steinerhogskolan.se

Lärarhögskolan & Steinerhögskolan
lhs.se

I Waldorfskolor är hantverket en viktig del. Här bokbindning på Örjanskolan i Järna. Foto: Sunniva Farbu

Waldorf

Waldorfskolan utvecklar hela människan – tanke, känsla och vilja.

Waldorfpedagogiken anser att barnets väg till kunskap om sig själv och världen går från handen genom hjärtat till huvudet. Teoretiska, konstnärliga och praktiska ämnen har alla lika stor betydelse i skolan. Det humanistiska och naturvetenskapliga lever sida vid sida under tolv år, liksom slöjd-, hantverks- och rörelseämnena.

Undervisningen ger näring för hela personligheten och reduceras inte till enbart inlärning. Ingen kunskapskorvstoppning. Kunskapen är medlet, kreativiteten metoden, friheten målet.

Senaste artiklarna:

Waldorfförskollärar- och waldorflärarutbildningarna hotade

Stockholms universitet har avvecklat utbildningen av lärare med waldorfinriktning och sagt upp sitt samarbete med Rudolf Steinerhögskolan. Anledningen sägs vara att litteraturen som används i kurserna inte vilar på vetenskaplig grund. Waldorfskolorna som är stort behov av lärare hamnar nu i en knivig situation. Läs mer!

Waldorfskolornas läsårsbrev är inga betyg enligt Skolverket

Waldorfskolornas tidigare möjlighet att få räkna om läsårsbreven till poäng kommer att tas bort, skriver Skolverket i ett brev till Waldorfskolefederationen. Detta innebär att waldorfelever som vill söka till ett kommunalt gymnasium söker via den fira kvoten och riskeras därmed att slås ut eller lottas bort vid intagningen.

Läs mer om detta och se Waldorfskolefederationens pressmeddelande här!

Bo Dahlin – professor i pedagogik om forskning och waldorfpedagogiken

Är waldorfskolan bara till för blivande antroposofer? Följer den verkligen barnens utveckling? Och fjärmar eller närmar sig den kommunala skolan waldorfskolan?
Bo Dahlin var projektledare när forskningsrapporten Waldorfskolan – en skola för människobildning? gjordes för några år sedan – en omfattande rapport där waldorfskolan utvärderades. I en intervju berättar han om sina tankar om waldorfpedagogiken. Läs intervjun med Bo Dahlin!

Betyg knäcker eleverna – lärare Curt Sörling om dagens skolpolitik och waldorfpedagogiken

Avskaffa betygen och gör alla utbildningar fria att söka till, det tycker Curt Sörling, samhällslärare på Örjanskolan, en waldorfskola i Järna. Curt tycker också att skolans plats i samhället borde vara som ett kulturcentrum, att den sociala tregreningen borde komma på tal igen och att periodsundervisning är toppen. Varför? Läs intervjun med Curt Sörling!

Forskare konstaterar: betyg negativa för inlärningen

Lär man sig verkligen mer med hjälp av betyg? Alla forskare som gjort studier kring betyg är eniga i den frågan – det gör man inte. Istället behöver lära sig mer om sina styrkor och svagheter. Bedömningen måste rikta sig till prestationen och inte personen. Läs mer här!

Doktorsavhandling ser med idéhistoriska perspektiv på waldorfpedagogik

”Om Naturens förvandlingar: Vetenskap, kunskap och frihet i Rudolf Steiners tidiga tänkande. Idéhistoriska perspektiv på Waldorfpedagogiken.” är skriven av Jan-Erik Mansikka vid beteendevetenskapliga fakulteten, pedagogiska institutionen vid Helsingfors universitet. Läs mer om denna intressanta doktorsavhandling!

Granskning: Är Waldorfskolan en skola för människobildning?

Är det någon skillnad mellan Waldorfskolans elever och den kommunala skolans? Vilka kunskaper och sociala förmågor utvecklar Waldorfeleverna? Hur stor andel av skolornas elever går vidare till högre studier? Och hur bemöter man inom Waldorfskolan barn i svårigheter?

Detta och mycket mer får du svar på i den här rapporten som sammanfattar resultaten från en omfattande utvärdering av svenska Waldorfskolor. Utvärderingen bygger delvis på en jämförelse med den kommunala skolan och resultaten man kommit fram till är minst sagt intressanta!
Ladda hem hela rapporten här!
Eller läs en sammanfattning av den här nedan.

Waldorfskolorna utvärderas

Bo Dahlin, professor

Under tre år har en projektgrupp vid Institutionen för utbildningsvetenskap på Karlstads universitet arbetat med en omfattande utvärdering av svenska waldorfskolor. En slutsats av den studien är att de kommunala skolorna har en hel del att lära av waldorfskolornas pedagogik och organisation.

De undersökte bland annat hur stor andel av waldorfeleverna som går vidare till högre studier och hur de klarar sig där, om waldorfeleverna får hjälp att utveckla sociala förmågpr som behövs för att vara aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle samt vilka kunskapsmål som uppnås jämfört med elever i den kommunala skolan.

Resultatet av studien visar bland annat att waldorfelever är mer intresserade av studiernas innehåll för dess egen skull och strävade efter att förstå och skapa personlig mening i sitt lärande. Waldorfeleverna kände också ett större ansvar för sociala och moraliska frågor samt tog i stöörre utsträckning avstånd från nazistiska och rasistiska ideologier.

Vill du läsa mer? Klicka här

Waldorfpedagogik och biodynamisk odling i Kina

FORUM. Strax utanför tremiljonerstaden Chengdu i Kina har man dragit igång en waldorflekskola med sikte på att nästa år starta en waldorfskola med klasserna 1-3. Läs mer!

Matematiken i waldorfskolan

Matematik – både kärnämne och glädjeämne

Det paradoxala är att vi sällan utnyttjar matematik i vardagen men dagligen använder en rad apparater som inte hade funnits utan matematik. Läs mer!