Betyg knäcker eleverna – lärare Curt Sörling om dagens skolpolitik och waldorfpedagogiken
Det märks tydligt hur missnöjet inom waldorfläraren Curt Sörling börjar bubbla när dagens skolpolitik förs på tal.
– Hur många är det inte som blir knäckta av dagens skolsystem?! undrar han och kliar sig upprört i det lockiga håret.
Dagens skolsystem där betyg och prov skrivs tidigt i elevernas pannor – Curt tror inte på det.
”Gör alla utbildningar fria att söka till”
Nyligen konstaterade forskare att betyg inte hjälper eleverna. Tvärtom. De stjälper. Curt säger uppgivet att politikerna struntar i att hänvisa till vetenskapen den här gången. Nu finns det forskning som säger att betyg är sämre men det tittar man inte ens på.
– Jag tror att elever som är begåvade i ett visst ämne lägger av lite om de redan vet att de har fått MVG. Och elever som får veta att de är underkända ger upp.
Dagens betygshets stressar bara eleverna. Han tycker att omdömen där det står vad som är bra och vad eleven behöver arbeta med är det absolut bästa. Gör också alla utbildningar fria för vem som helst att söka till, passar han på att tillägga och förklarar att han tror alla människor redan vet om de klarar av en viss utbildning eller inte. Och i värsta fall märker man det efter ett år och hoppar av.
– Människan är en cancersvulst som bara växer och växer och äter upp jorden, lite så är alltför ofta dagens syn på människan, säger han och skrattar till. Men man måste tro på människan och hennes möjligheter. Man måste ta henne på allvar – något jag upplever att man faktiskt gör i waldorfskolan.
Skolan som kulturcentrum
Målning, hantverk, färger och periodhäften – i waldorfskolan tar man även kulturen på allvar. Kultur är en oerhört viktig del inom waldorfpedagogiken.
– Jag kommer ihåg när vi skulle starta Martinskolan i Hökarängen i Stockholm. Ett område som var helt tomt på kultur, trist och ganska dött. Vi kom dit med spel, musik, konst. Vi kom dit med kultur! Det var så kul att se för där började det leva något. Där blev kultur. Och det tycker jag är skolans plats i samhället – att vara ett kulturcentrum!
Gud skapade världen – det gör vi också
I kristendomen säger man att gud skapade världen och att människan är guds avbild.
– Gud skapade världen – men vi människor skapar också världen! Det kan vara en dålig värld vi skapar eller så kan det vara en fantastisk.
Alla människor måste därför komma åt sin kreativa sida. I waldorfskolan försöker man tala till det kreativa i människor. Där vårdas dessa sidor, dels genom hantverk och konstnärliga ämnen men även genom kunskap som lärs ut på kreativa sätt. Curt tror att konst och hantverk kommer ha stor betydelse för framtidens ungdomar.
Kollegiet och chefer
Ska man ha en chef ska det vara någon som inte vill vara chef, utan någon som ställer upp för att det behövs. Curt tycker inte att man behöver chefer, han tror på att delegera ut uppgifter till personer som vill arbeta med olika saker och sedan låta dem göra det. Ungefär som inom waldorfskolornas kollegium. Där finns ingen chef, där är det lärarna tillsammans som tar besluten. Det gör att den sakliga korrekturen varandra emellan blir oerhört viktig. I kollegiet ska ett ständigt pedagogiskt studerande pågå.
Att sova på saken
I waldorfskolan arbetar man mycket med undervisningen i perioder. Genom att intensivt jobba med ett ämne för att sedan släppa det helt, anser waldorfpedagogiken att man kommer ämnet ännu närmare.
– Jag kommer ihåg det tydligt från när jag var ung och spelade fiol. En dag slutade jag att spela. När jag sedan tog upp den igen efter ett par månader upplevde jag hur något hade hänt med spelet. Något hade utvecklats. Det är något med det undermedvetna och bearbetningen. Om man inte låter kunskaperna sjunka in helt utan är där hela tiden och rycker och drar hinner de aldrig landa och bearbetas. Man måste dyka in i ämnet kraftfullt för att sedan släppa det helt för en tid. Detta gäller till viss del även övningsämnen som till exempel svenska.
Sociala tregreningen
Curt som bland annat håller i samhällslektionerna på Örjanskolan är mycket insatt och engagerad i samhällsfrågor. Och om han får gissa tror han att den sociala tregreningen kommer komma på tal igen.
– Vi hade det socialistiska alternativet som inte fungerade, nu har vi marknadsekonomi.
Men med en börs som pendlar upp och ner hela tiden syns det tydligt hur labilt det faktiskt är med marknadsekonomi. Curt tror det kommer komma fler pendelrörelser mot en mer medveten styrning av ekonomin. Och då tror han det kan finnas läge för någon sorts tregrening - med frihet i kulturlivet. Näringslivet, kulturlivet och rättsväsendet ska vara fristående från varandra. Ungefär som med organen i kroppen: de sköter sin egen grej men hänger ändå ihop med varandra.
Läraren måste ha långtidsperspektiv
Att vara lärare är inte alltid en dans på rosor. När barnen springer på borden, kastar kritor och skriker – då gäller det som lärare att tänka långsiktigt.
– Man kan se vissa klasser som i en massa år är totalt hopplösa. Föräldrar, lärare och alla runtomkring sliter sina hår i förtvivlan. Men sedan när eleverna kommer upp till högstadiet bildas fantastiskt fina högstadieklasser. Som lärare måste man ha långtidsperspektiv. Har man det blir man även lugnare som lärare. Hysteriska lärare är aldrig bra, säger Curt och lutar sig lugnt tillbaka i den mjuka fåtöljen. Och de tända ljusen som fladdrar av draget i huset ter sig plötsligt onödigt hysteriska i jämförelse med denna lugna, sympatiska och trevliga lärare.
Text: Sofia Zetterqvist, 2008