Betyg knäcker eleverna – lärare Curt Sörling om dagens skolpolitik och waldorfpedagogiken
Det märks tydligt hur missnöjet inom waldorfläraren Curt Sörling börjar
bubbla när dagens skolpolitik förs på tal.
– Hur många är det inte som blir knäckta av dagens skolsystem?! undrar han och
kliar sig upprört i det lockiga håret.
Dagens skolsystem där betyg och prov skrivs tidigt i elevernas pannor – Curt tror inte
på det.
”Gör alla utbildningar fria att söka till”
Nyligen konstaterade forskare att betyg inte hjälper eleverna. Tvärtom. De stjälper.
Curt säger uppgivet att politikerna struntar i att hänvisa till vetenskapen den här
gången. Nu finns det forskning som säger att betyg är sämre men det tittar man
inte ens på.
– Jag tror att elever som är begåvade i ett visst ämne lägger av lite om de
redan vet att de har fått MVG. Och elever som får veta att de är underkända ger
upp.
Dagens betygshets stressar bara eleverna. Han tycker att omdömen där det står vad som
är bra och vad eleven behöver arbeta med är det absolut bästa. Gör också
alla utbildningar fria för vem som helst att söka till, passar han på att tillägga
och förklarar att han tror alla människor redan vet om de klarar av en viss utbildning eller
inte. Och i värsta fall märker man det efter ett år och hoppar av.
– Människan är en cancersvulst som bara växer och växer och äter upp
jorden, lite så är alltför ofta dagens syn på människan, säger han och
skrattar till. Men man måste tro på människan och hennes möjligheter. Man
måste ta henne på allvar – något jag upplever att man faktiskt gör i
waldorfskolan.
Skolan som kulturcentrum
Målning, hantverk, färger och periodhäften – i waldorfskolan tar man även
kulturen på allvar. Kultur är en oerhört viktig del inom waldorfpedagogiken.
– Jag kommer ihåg när vi skulle starta Martinskolan i Hökarängen i
Stockholm. Ett område som var helt tomt på kultur, trist och ganska dött. Vi kom dit
med spel, musik, konst. Vi kom dit med kultur! Det var så kul att se för där
började det leva något. Där blev kultur. Och det tycker jag är skolans plats i
samhället – att vara ett kulturcentrum!
Gud skapade världen – det gör vi också
I kristendomen säger man att gud skapade världen och att människan är guds
avbild.
– Gud skapade världen – men vi människor skapar också världen! Det kan
vara en dålig värld vi skapar eller så kan det vara en fantastisk.
Alla människor måste därför komma åt sin kreativa sida. I waldorfskolan
försöker man tala till det kreativa i människor. Där vårdas dessa sidor, dels
genom hantverk och konstnärliga ämnen men även genom kunskap som lärs ut på
kreativa sätt. Curt tror att konst och hantverk kommer ha stor betydelse för framtidens
ungdomar.
Kollegiet och chefer
Ska man ha en chef ska det vara någon som inte vill vara chef, utan någon som ställer
upp för att det behövs. Curt tycker inte att man behöver chefer, han tror på att
delegera ut uppgifter till personer som vill arbeta med olika saker och sedan låta dem göra
det. Ungefär som inom waldorfskolornas kollegium. Där finns ingen chef, där är det
lärarna tillsammans som tar besluten. Det gör att den sakliga korrekturen varandra emellan
blir oerhört viktig. I kollegiet ska ett ständigt pedagogiskt studerande
pågå.
Att sova på saken
I waldorfskolan arbetar man mycket med undervisningen i perioder. Genom att intensivt jobba med ett
ämne för att sedan släppa det helt, anser waldorfpedagogiken att man kommer ämnet
ännu närmare.
– Jag kommer ihåg det tydligt från när jag var ung och spelade fiol. En dag
slutade jag att spela. När jag sedan tog upp den igen efter ett par månader upplevde jag hur
något hade hänt med spelet. Något hade utvecklats. Det är något med det
undermedvetna och bearbetningen. Om man inte låter kunskaperna sjunka in helt utan är
där hela tiden och rycker och drar hinner de aldrig landa och bearbetas. Man måste dyka in i
ämnet kraftfullt för att sedan släppa det helt för en tid. Detta gäller till
viss del även övningsämnen som till exempel svenska.
Sociala tregreningen
Curt som bland annat håller i samhällslektionerna på Örjanskolan är mycket
insatt och engagerad i samhällsfrågor. Och om han får gissa tror han att den sociala
tregreningen kommer komma på tal igen.
– Vi hade det socialistiska alternativet som inte fungerade, nu har vi marknadsekonomi.
Men med en börs som pendlar upp och ner hela tiden syns det tydligt hur labilt det faktiskt
är med marknadsekonomi. Curt tror det kommer komma fler pendelrörelser mot en mer medveten
styrning av ekonomin. Och då tror han det kan finnas läge för någon sorts
tregrening - med frihet i kulturlivet. Näringslivet, kulturlivet och rättsväsendet ska
vara fristående från varandra. Ungefär som med organen i kroppen: de sköter sin
egen grej men hänger ändå ihop med varandra.
Läraren måste ha långtidsperspektiv
Att vara lärare är inte alltid en dans på rosor. När barnen springer på
borden, kastar kritor och skriker – då gäller det som lärare att tänka
långsiktigt.
– Man kan se vissa klasser som i en massa år är totalt hopplösa.
Föräldrar, lärare och alla runtomkring sliter sina hår i förtvivlan. Men
sedan när eleverna kommer upp till högstadiet bildas fantastiskt fina högstadieklasser.
Som lärare måste man ha långtidsperspektiv. Har man det blir man även lugnare som
lärare. Hysteriska lärare är aldrig bra, säger Curt och lutar sig lugnt tillbaka i
den mjuka fåtöljen. Och de tända ljusen som fladdrar av draget i huset ter sig
plötsligt onödigt hysteriska i jämförelse med denna lugna, sympatiska och trevliga
lärare.
Text: Sofia Zetterqvist
