Krönika: Waldorf vad är det?

Varje gång jag träffar en ny människa. En människa som bor dit inte den mjölksyrade kålens syrliga doft når. En människa som bor dit inga människor med virvlande yllekjolar går. En människa som bor där ingen lämnar spår efter sig av härsken arnikamassageolja blandat med svett. En människa som helt enkelt inte är van vid vanlig waldorfomgivning.

När jag träffar en sådan människa, uppstår alltid samma problem. Problemet att jag måste förklara vad waldorf är för någonting. För i de inledande artighetsfraserna ingår, tyvärr alltför ofta, frågan:
- Vad pluggar du?
Och jag måste svara.
- Eeeeh...jag går på en waldorfskola och det är väl typ som ett estetiskt gymnasium med ganska mycket samhälle. Fast vi har ju naturvetenskap också så det är väl nån sorts natur-estet-samhällsblandning. Med media. Och dans. Eller ja, eurytmi heter det egentligen. Men det är väl en sorts dans. Fast ändå typ inte. Det är rörelser. Asså man har typ ett eget alfabete (nervöst skratt) och så har man på sig sidenklänningar. Va? A, killarna också. Nej alla är inte bögar. Men det är väl typ en lite annorlunda skola bara.

Det låter alltid likadant. Jag stammar fram allt jag kan komma på och den andre står där helt förvirrad och alla från början eventuella fördomar gentemot waldorf är nu defenitivt hos denne bekräftade: waldorf är flummigt.

Men det är svårt. Waldorf är så mycket. Waldorf är allt. Nästan. Waldorf är en skola precis som alla andra. Där några elever röker, några sminkar sig, några går igenom kriser och några kollar på TV. Faktiskt de allra flesta. Precis som på andra skolor. Men waldorf har även saker som andra skolor inte har och det är det som är så speciellt. Så unikt. Och det är även det som blir så svårt att förklara.

Vad som skiljer waldorfskolan från "vanliga" skolor
För det första är den tolvårig. Det betyder att du går tolv år i skolan med i princip samma klasskamrater. Skolans pedagogiska upplägg är anpassad till tolv år. De sista tre åren motsvarar de tre gymnasieår som "vanliga" skolelever går. Du får naturligtvis byta till ett annat gymnasium efter nian men det rekommenderas att gå alla tolv år. Just eftersom waldorfpedagogikens läroplan är uppbyggd så. För att du ska få helheten. Waldorfpedagogiken bygger på att få med helheten. Hela människan. Inte bara ena hjärnhalvan.

I praktiken märks detta bland annat genom att waldorfskolor har många fler hantverksämnen på schemat. De kan bland annat ha träslöjd, syslöjd, smide, skulptur, bokbindning, teknisk ritning och kalligrafi. Utbudet på hantverksämnen kan förstås variera mellan olika waldorfskolor.

Waldorfpedagogiken grundades av Rudolf Steiner. En av hans idéer var att människan går igenom olika stadier. Varje stadium varar i sju år. När man är sju börjar man alltså skolan och går in i sitt andra stadium. Där är det viktigt att man har en ledare. En lärare. Därför har man i waldorfskolan samma lärare från ettan tills man slutar åttan.

Kollegium, morgonperiod och periodhäfte
Waldorfskolor har inga rektorer. Lärarna bildar tillsammans ett kollegium som gemensamt tar beslut. Vissa beslut tas dock av skolans styrelse, där man (faktiskt!) har en ordförande.

En annan sak som är speciell för just waldorfskolan är periodsystemet. Den första lektionen på dagen kallas för morgonperiod. Den varar ca en och en halv timme och man har samma ämne varje dag i tre veckor. Ämnena varierar även här från skola till skola men de flesta har historia (bl a litteratur-, konst- och arkitetkturhistoria) och kemi, fysik och biologi som morgonperiod. Tanken är att man ska ha ett ämne koncentrerat under en sammansatt tid och på så sätt komma in i det djupare.

Istället för färdigtryckta läroböcker gör man sina egna som bearbetning av perioden. Värt att nämna är väl att man använder sig av precis samma läroböcker som i de "vanliga" skolorna i vissa ämnen, däribland engelska och matematik. I alla fall från runt åttan-nian och uppåt.

Kunskap för livet
Waldorfskolorna ger inga betyg utan i stället omdömen eller läsårsbrev där läraren med ord beskriver vad eleven har gjort, inte gjort, hur den har betett sig, utvecklats osv under det gångna året. Detta för att minska betygspressen. Hela människan tas med, inte bara provresultaten. Självklart kan man få så kallade IG-varningar ändå. Varje år har man utvecklingssamtal med sin klassföreståndare där får man veta om det är något ämne man riskerar att få underkänt i.

Waldorfskolornas syfte är inte att inpränta och tvinga på så mycket kunskap som möjligt genom mängder med prov utan att väcka intresse, nyfikenhet hos eleven. Utveckla det egna tänkandet hos eleven. Ge eleven kunskap för livet.

Waldorf måste också uppdateras ibland
Jag har gått på waldorfskola i tolv år och tycker att det är det bästa jag gjort. Jag önskar att alla barn fick gå i waldorfskola. Men, jag tycker också det är viktigt att man som waldorfskola inte översköljs av att "ooo, vi är så bra och speciella och unika" utan att man hela tiden försöker bli bättre. Förändra, förnya och uppdatera. Sprida information ut i världen.
Så att vi waldorfbarn, eller yllebarn som vi också kallas för, kan få fortsätta tro att www är en förkortning av world, wide, waldorf.

 

Text: Sofia Zetterqvist, 2006.