Majdagarna 2003 - Arbetsgrupper

Dokument från Fritz Fuchs´ grupp:

DEN FYSISKA MILJÖN SOM NÄRING OCH VÅRD FÖR SJÄLEN

Form, färg material och ljus utgör i samverkan ett nonverbalt instrument för att skapa kontakt och stöd för människan på sin livsväg. I särskilt hög grad är detta behov hos de människor det läkepedagogiska arbetet ägnar sig åt. Vi människor har en förmåga att se med hela kroppen. Vi reagerar och reflekterar  genom rörelser på de intryck som vi möter utan att dessa reaktioner stiger upp i medvetandet..

Kan man prata med hästar? ”Ja, men bara genom kroppsspråk. Hade hästarna kommunicerat genom att sända mentala bilder till varandra så skulle ju deras sedan tusentals år så förfinade kroppsspråk vara helt onödigt.” Sa en ryttarinna som växt upp med hästar.

När Arne Klingborg på 30 talet kom för första gången cyklande ifrån Stockholm till Mikaelgården för att hälsa på Gustav Ritter fick han enligt egna ord se något som helt förändrade hans syn på färgvärlden. Det var en söndag och en liten barnaskara var samlad i ett rum för att lyssna på Gustav Ritter som spelade klassisk musik för dem på flygeln..

Rummets väggar var målade i en kulör som man kallar för blåbär och mjölk. Med dagens matematiskt uppbyggda färgsystem ligger denna rödvioletta färg i närheten av NCS 2030 – R 20 B. Arne som gick på Konstakademien var ju skolad i dåtidens aktuella konstströmmar, där denna färg i arkitektoniska sammanhang var helt främmande. Men Gustav Ritter gjorde klart för honom att musiken, färgen och dagens rytmiska förlopp var viktiga och verksamma medel för att hjälpa dessa barn som var i behov av själsligt vård. Detta måste har varit första gången man som man använde färg i ett miljöterapeutiska syfte i Sverige eller Norden.

Idag en, människoålder senare, kan vi fråga oss vad denna handling har fått för konsekvenser och framför allt hur den har levt vidare. Vilken ställning har den fysiska miljön i relation till de andra terapeutiska medlen? Hur medvetet arbetar man med färgen och vilken kvalitet har dessa miljöer idag? Hur är det i alla de situationer där människor - alltifrån ifrån förskoleåldern till äldreboende - är i den belägenhet att deras boende borde utformas efter synpunkter som inte utan vidare kan härledas från en vanlig familjesituation - men inte heller borde ha prägel av en förödande institutionsöken?

Fritz Fuchs