Majdagarna 2003 - SAMTALSGRUPPER

Lucifer och Ahriman och deras manifestation i det konkreta

Samtalsledare: Jon Geelmuyden

Dag 1: Hur verkar Lucifer och Ahriman i naturens värld?
Dag 2: Hur verkar de i det mänskliga området?
Dag 3: Hur verkar de i det andliga området och i människans jag?

Ahriman manifesterar sig i naturens hela prakt, ger den fasta grunden och allt material för människan att bygga upp sig med. Lucifer ger visheten. De är Kristi bröder. De inspirerar till uppfinningar och ger det rätta materialet människan strävar efter: perfektionism, kontrollbehov och att vilja göra sitt bästa. Det är frestande att lämna sitt jag åt en stark föregångare som vet vad som behövs och har en färdig framtidsbild.

Lucifer – jagdämpande; Ahriman – jagsplittrande. De söker sig till ljuset där framtidsutvecklingen ligger, och skapar osämja bland dem som eftersträvar utvecklingen.

Jaget ligger inbäddat hos medvetenhetssjälen och andesjälvet. Medvetenhetssjälen lyssnar och är rörlig – väljer den bästa
lösningen. Dummerjönsen i sagan, den som lyssnar till sitt hjärta och bryter traditionen. Andesjälvet är den genom övning förvandlade själen som kan ta del av visheten och hålla sig till visionen.

Exempel på splittrande krafter nämndes: svårt att koncentrera sig på övningar; borttappad inriktning av framtidsbilden.

Vid pennan: Cornelius

Samtalsgrupp 5B – Karmafrågor

10 deltagare

 Första dagens anteckningar på tavlan vid samtalstidens slut

  • Måste det vara svårt hela tiden? Hur mycket får jag protestera?
  • Samarbete – man kan kraftfullt hindra varann eller kraftfullt hjälpa varann
  • Livet har erbjudit en ny frihet med åren sen jag medvetet tagit avstånd från hög levnadsstandard
  • Livet för mig någonstans och det känns helt rätt
  • Hur hittar man sin väg till livets slut?
  • Att kunna bejaka sitt öde, det är utmaningen
  • Vad gör ödet med mig?
  • Vart skall jag nu?
  • Vad kan jag ta med mig hem från dessa Majdagar?
  • Du skall slipa(s)
  • När jag inte är på väg att bli den jag ville bli
  • När jag inte är på väg att bli den jag vill bli

Andra dagens anteckningar på tavlan vid samtalstidens slut

  • Samarbete i vardagen kan innebära att den andra människan tar fram saker i mig av ett slag som jag inte vill vara · Man möter ens egna gamla saker, av dubbelgångarnatur
  • I förberedelselitteraturen nämns temperamenten, men inte det koleriska?
  • Lösa upp mobbning med positivitet!
  • Humor är kärlekens lillasyster och befriar
  • Skapa en stämning av acceptans – hur gör man det?
  • Hur kan man komma fram till att saken får bli viktigare än personen, när solkarma kan bildas och månkarma överges?
  • Kontroll över andra är ofta en rädsla för att tappa kontroll över sig själv
  • Motståndet som erbjuder stärkt medvetande kan vara att inte veta vad eller hur jag nu skall göra
  • Det finns också något nödvändigt i att vissa traditioner och rutiner består
  • Det finns idag ett inslag hos människor där allt skall ändras, göras om och då blir det för mycket av förändring och nya initiativ
  • Det kan bli strid om vad som är sant och månkarma blir rådande – vad skall till för att det kan bli solkarma?

Tredje dagen

  • Det finns berättigade och önskvärda möjligheter inom både månkarma och solkarma
  • Många exempel berättades ur vardagen, exempel som ofta handlade om att övervinna månkarma och skapa möjligheter för solkarma
  • Ibland är det nödvändigt att invänta en bättre tidpunkt för att komma ur ett fastkört läge och den väntetiden kan bli lång, det får man vara beredd på
  • En tillåtande hållning behövs
  • Förlåtelse skapar nya möjligheter
  • Humor ger ofta ny blickvinkel och nytt mod

Torgunn Finnset skrev

Nödvändighet – Frihet

Samtalsledare: Eva-Britt Ahlin
Deltagare: 12 första dagen

Vi började med en kort presentation, vi hörde allas namn och vad de arbetade med. Vi kastade boll till varandra tillsammans med en namn övning och vi höll på tills alla kände att de kunde allas namn. Det var en fin övning. Två och två satt tillsammans och diskuterade förväntningar på temat. Vi tänkte igenom en och en på våra egna frågeställningar sen samtalade vi om detta i plenum.

Hos de allra flesta blev frågan: Vad är frihet ?

  1. Dick Tibblings tre ex.
    1. Frihet från låsta ”sekter”, religiösa dogmer.
    2. Frihet från auktoriteter.
    3. Frihet från ”var mans mening, tidens normer”. När är jag verkligen fri? När kan jag acceptera nödvändigheten?
  2. Var kommer friheten in för våra elever? Hur långt går den?
  3. Frihet i förhållande till ansvar, ålders relaterat / generations relaterat. Fri vilja. Vilka val är fria? Vilka val är påverkade av samhället?
  4. Nödvändigheten – Det man föds till och det man blir. Måne och Sol sfären.
  5. Vad händer när nödvändigheten tar över friheten eller blir använd som skydd?
  6. Hur kan man som arbetsledare ge frihet till medarbetarna. Vad kan man göra för att den frihetssfär som jag skapar för mej själv inte inskränker på andras frihetssfär?
  7. Kollektiv känsla av frihet, ex. Ett fritt land med undertryckta människor. Offentlig frihet – personlig frihet. Frihet och ålder: Barn – fostran till frihet. Ungdom: Hur möter man dem i frihet. Frihet och ansvar hör samman, hur upplevs den egna friheten. Meningsfull nödvändighet är det frihet….. Öva att se gränserna mellan nödvändigheten och friheten.
  8. Hur bringar man frihet in i nödvändigheten? Kan man leva i total frihet? Frihet till att göra det nödvändiga?


Fredag den 30 maj
11 deltagare

Eva-Britt: Frihet och nödvändighet, hur ser det ut i deltagarnas verklighet? Varje deltagare tänkte igenom detta och så delade vi in oss i grupper på tre. Det är svårt att skilja mellan frihet och nödvändighet. Frihet till och tackla nödvändigheten, hur förhåller vi oss till den. Vi har valt att arbeta i det läkepedagogiske med barn, ungdomar och vuxna för att hjälpa dem på deras livsväg. Vårt fria val är att medvetet handla i kärlek, icke plikt, klarar vi det? Gör vi kärleksfulla handlingar för att få belöning, bli erkända? Generationsavhängigt – En stor väska av plikt. De yngre förhåller sig till friheten på ett annat sätt, frihet till att ta vara på sig själv.

Att lita på den egna känslan till vad som är det rätta, öva frihet till att välja detta inte vad den andra vill skall göras. Frihet från ångest och rädsla ex. Folket i Thailand de är mycket friare, dom har tillit till livet ev. förbundna med den andliga världen, frihet utan materialism.

En annan sida: att fly in i nödvändigheten för att slippa möta sig själv, också en form av ångest, arbetsnarkomani. Frihet behöver inte förbindas med tid och har egentligen inte så mycket att göra med fritid. Att tillåta svaghet är också frihet. Mod till att inte räcka till. Mod till att slippa må och skall. Mod till att säga ja och nej. Mitt eget frihetsrum är mod till allt detta. Det vi inte vill se eller möta hos oss själva ser vi extra gott hos de andra. Grunden för hela den Läkepedagogiska verksamheten är hållningen, viljan till att offra sig, utsätta sig att tjäna för andra, ett kall. Hur ser verksamheterna ut i dag?

Lördag den 31 maj
10 deltagare.

Eva-Britt: Hur får vi friheten in i nödvändigheten? Varje deltagare tänkte igenom detta och så gick vi över i plenum. Medvetandegöra vår fria vilja.

Det kom upp flera fina exempel från egna erfarenheter/upplevelser:

  • Fråga vad nödvändigheten är och välja att förhålla sig till den med kärlek.
  • Att ta små steg i växandet.
  • Att förhålla sig till livets arbete med glädje och tacksamhet, som en skapande process, är det att arbeta i frihet?
  • Det finns en ny lag i Norge som säger att man måste ge ”Begvinnelse”? För att hindra att våra elever måste göra något mot sin vilja.
  • Ångest och rädsla kan göra nödvändigheten negativ.
  • Man måste ha mod, kraft och vilja mer nu än någonsin för att kunna handla i frihet.
  • Öva medvetenheten om kärlek till livets arbete och medmännsklighet.
  • Inte drömma men släppa sig själv och medmänniskan i frihet.


Hållningen till arbetet är helt avgörande:
Ex:

  1. I dag måste jag göra ...... en lång lista = dålig stämning, plikt, negativt.
  2. I dag vill jag anstränga mej för att vi ska ha det trevligt tillsammans, allt kommer att bli gjort – med glädje, positivitet.


Utvärdering:

  1. Fin grupp – har fått många nya tankar.
  2. Jag kommer att tänka över våra fria val.
  3. Förhållandet till, hållningen till nödvändigheten skapar friheten.
  4. Fått ideér om hur jag skall kunna arbeta i frihet med ungdomarna.
  5. Bekräftelse och uppvaknande av frihetsbegreppet.
  6. Det har varit fint att få höra andras erfarenheter, jag hoppas att inspirationen varar länge.
  7. Frihet till att göra fria val, tack för uppvakningen!
  8. Det var fint med olika åldrar i gruppen. Fint också att uppleva friheten i det praktiska livet. Jag visste inte att jag hade frihet men det har jag ju!
  9. Eva-Britt tackar för fina samtal, det har varit en lärorik upplevelse


Eva SolVestre