Att lära känna sig själv och bli medveten om sin omgivning

Waldorfpedagogik, läkepedagogik, antroposofisk medicin och biodynamisk odling har blivit välkända begrepp, inspirerade av antroposofi. Alla baseras de på tron att människan utvecklas och utvecklar sig själv.

Konsten är en viktigt del i alla sammanhang. I uppfostran,pedagogiken, friskvården etc. Hur kan vi uppfostra våra barn till fria individer med ett globalt medvetande och ett mänskligt ansvarstagande?”Imagination is more important than knowledge” (A.Einstein). Albert Einstein utvidgade kunskapens gränser och upptäckte att fantasin är viktigare än kunskapen för tankens utveckling.

Waldorfskolan försöker med de konstnärliga ämnen ge näring för fantasin och utveckla kreativitet, aktivitet och omdömesförmåga.

Antroposofin vill bidra med en utvidgad människosyn till kulturen på samhällets alla områden snarare än att vara ett alternativ.

Materialismen ger oss inga svar och många blir heller inte tillfredställda av de svar man får genom olika moderna lyckoläror.
Den, som vill tränga in i djupare frågor om människans existens, behöver vidga de vanliga kunskapsgränserna.

Genom att beliva tänkandet med hjälp av koncentrations- och meditationsövningar, kan var och en utvidga sitt medvetande till att omfatta allt mer av både den sinnliga och den översinnliga verkligheten.
Den inre övningsvägen väcker också intresse för mänsklighetens historiska utveckling.

Har den enskilda individens existens någon betydelse? Man kommer in på frågor som berör människans väsen, grunden för vår existens, reinkarnationstanken och människans öde.

Detta är centrala frågeställningar som tidigare bara religionerna talat om.

Viktiga frågor i det antroposofiska arbetet är därför: Hur hänger min egen utveckling ihop med den yttre utvecklingen? Hur skapar vi en kultur som bär in i framtiden? Hur tar vi ansvar för natur och miljö? Kan vi genom ett konstnärligt, kreativt förhållningssätt utveckla livskonst i vår vardag?