Antroposofi.info/mat & odling

”Låt oss först av allt göra rent hus med de underliga mystiska grejerna. De som hört talas om biodynamisk vinodling har antagligen hört historier om kohorn fyllda med dynga som grävs ned i vingårdar, källardekokter framställda under olika månfaser och brygder i sällsamma potenser som sedan sprids med någon sorts voodoformler över druvor och vin.”

Så börjar en artikel i den amerikanska tidskriften International Herald Tribune. Och trots rubriken ”Månsken och magi på flaska”, andas artikeln respekt för den biodynamiska vinodlingen. Det visar sig nämligen att bland de vingårdar som odlar biodynamiskt finns flera av världens främsta vinproducenter. Artikeln nämner ett femtontal i Spanien, USA och Frankrike, bl a i Champagne-distriktet. Och även om dessa femton biodynamiska vinproducenter inte producerar stora kvantiteter ”är deras inflytande enormt”, skriver tidningen. Många av dessa var med bland de 74 vinodlare i New York i våras på den första stora provsmakningen av biodynamiska viner i USA, en överraskande hög siffra med tanke på att biodynamiska odling tidigare avfärdats som oseriös.

”För tio år sedan betraktades vi som galningar”, säger Alan York, en biodynamisk konsulent i Kalifornien. ”Det är en stor förändring.”

Den biodynamiska odlingen ”förädlar personligheten” hos den bit jord där den används, berättar anhängarna. Som en homeopatisk läkare analyserar biodynamikern marken och avgör om det finns någon obalans. Syftet är att lägga om jorden till ett uthålligt, självreglerande område. ”Det gäller att förverkliga platsen högsta potential”, säger Mike Benziger som lade om sin vinodling till biodynamiskt 1996.

Men ingen vinodlare har arbetat mer för det biodynamiska än Nicolas Joly på den franska vingården Coulée de Serrant, som i tjugo år missionerat för saken över hela den vinproducerande världen. Han ställer den retoriska frågan: ”Smak – har den att göra med härkomst eller teknologi?”
Eller för att formulera frågan på ett annat sätt, har vinet en känsla av plats? Smakar det som om det kom från en speciell vingård, från druvor som växte i en speciell jord och klimat? Eller kunde det ha kommit från varsomhelst, manipulerat att smaka exakt som vinodlarna önskade?

Att man inte använder växtgifter och konstgödsel är självklart, men det handlar om mer än det: ”Vi köper inte in nyckelpigor eller ugglor, vi skapar en naturlig hemvist som attraherar dem.” Bara drygt hälften av hans ägor upptas av vinodling, resten upplåts för områden som lockar till sig insekter och växter han vill ha där. ”Man lär sig läsa naturens bok”, säger han. ”Eftersom man inte kan använda kemikalier måste man intuitivt föregripa problemen innan de uppstår.”

Biodynamiska vinodlare väntar tills månen är i nedan för att tappa om sina viner där bottensatsen lämnas för ett allt klarare vin. Och varför inte? Precis som fullmånen drar upp tidvattnet, drar det upp sedimentet i vin, säger de. Mån i nedan låter sedimentet sjunka till botten.

Ingen kan säga exakt hur det biodynamiska bidrar till dessa viners kvalitet. ”Inga studier har genomförts”, säger en vinexpert vid University of California, ”men jag skulle säga att några av de bästa vingårdarna som jag sett är biodynamiska, och ägarna är väldigt samvetsgranna”.

Text: Johannes Ljungquist
Källa: International Herald Tribune

^{Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Forum för antroposofi.}