Lantbruksorganismen som utvecklingsmöjlighet
Solen står högt och små molnpuffar tuffar runt på himlen. På marken är det grönt, gult och blått. Och lila. Ängsgräset böljar på ängen bredvid veteåkern full med blåklint. Ifrån skuggan av det överblommade vildäppelträdet ser det nästan ut som vatten. Hettan trycker tillsammans med en doft av blommor och hö. Det är sommar helt enkelt. Äkta sommar rakt igenom. Inte någon låtsas sommar. Ingen konstlad sommar. Eller besprutad sommar. Det är biodynamisk sommar. I alla fall här på försöksgården Skilleby. Här är det sommaridyll, något som alla borde få uppleva. Det är därför det blir så ofattbart svårt att förstå när agronomen och forskaren Artur Granstedt berättar att det är väldigt svårt att ens få forska om nya alternativa odlingssätt som det här. Någon timme tidigare har vi precis ätit genomgående ekologisk lunch och när man nu går runt med den smaken i munnen blir det omöjligt att förstå att bara 19% av den totala åkerarealen i Sverige är ekologiskt jordbruk.
Biodynamiskt och ekologiskt jordbruk är i minoritet i Sverige och Artur Granstedt kämpar starkt för att det ska bli en ändring på den saken. Hans föredrag på vetenskapsfestivalen ges i form av en rundvandring på Skilleby försöksgård.
Framtidens kretsloppssamhälle
Organsimer är ett diskuterat tema på festivalen. Vad är en organism? En sluten enhet som är självreglerande och självreproducerande förklarar någon för mig. Vilket innebär att det dels kan handla om en människa, dels om ett djur och dels också om ett jordbruk. I alla fall ett ekologiskt jordbruk. Det är det som man vill uppnå med ekologiskt jordbruk: Ett slutet kretslopp. En nära samverkan mellan djurhållning och spannmålsodling. Ekologiskt jordbruk i framtidens kretsloppssamhälle, står det på häftet Artur delar ut. I det kan man läsa om jordbrukets utveckling. Sveriges befolkning ökade mellan åren 1800 och 1950 med 200%. För att kunna klara av att försörja alla dessa människor med mat införde man växtföljdsjordbruket. D.v.s man odlade inte samma sak på samma åker år ut och år in så att all näring tog slut utan man växlade varje år. Detta är någonting som man inom det ekologiska jordbruket fortfarande använder sig av. Här på Skilleby är till exempel växtföljden femårig. Höstvete, vårsäd med insådd och sedan tre år vall. Vallen är viktig inom ekologiskt jordbruk eftersom klöver är ett av de få sätten som kväve kan tillföras till marken. Ett annat sätt som man använder sig av här på Skilleby är ett dammsystem. Man bygger dammar som fångar upp vattnet från åkrarna. Sedan vattnar man åkrarna med vattnet. På så sätt får man tillbaka näring som annars skulle ha gått förlorad.
Poängen med ekologiskt kretslopps jordbruk är att man inte har fler djur än att gården kan försörja sig själv med foder. Detta kallas för slutet kretslopp. På Skilleby har man inga djur men har istället ett nära samarbete med granngården Yttereneby som i sin tur har lämpligt antal djur Skilleby får gödsel från Yttereneby som får foder från Skilleby och man har ett kretslopp. Ett kretslopp som är slutet.
Sänkt köttproduktion ger mat åt fler
I dagens läge kan man med ekologiskt jordbruk försörja 4 personer per hektar man odlar. Med biodynamiskt är siffran något lägre.
- Utmaningen för oss är att kunna försörja fler, säger Artur.
Han tillägger också sedan att om man minskar köttproduktionen kan man försörja fler eftersom man då inte behöver all energi till djurens existens. Man behöver inte odla så mycket djurfoder och kan istället använda fälten till att odla mat åt människorna.
Några hästar travar förbi där vi står under den stekande solen. Det luktar häst och bullerbynidyllkänslan kommer som ett brev på posten.
Det är upp till dig!
- Det ligger i vår makt att avgöra vilken riktning jordbruket ska gå åt. Det är fråga om ett vägval och det är vi som bestämmer vilken väg. Med dessa ord avslutar Artur den svettiga men intressanta rundvandringen och vi traskar tillbaka mot parkeringen. För en gångs skull tycks det i alla fall som om alla de annars så diskussionsvilliga festivaldeltagarna är någorlunda överens: ekologiskt jordbruk är kanske inte så tokigt!
Text:Sofia Zetterqvist, 2006.