Antroposofi.info/utbildning

Vad betyder evolutionen? Detta är huvudrubriken på dagens föreläsning av Trond Skaftnesmo.
Det är knökfullt i konferenssalen på Kulturhuset. Det är vetenskapsfestival och det är föredragsdags. Igen.

- Om jag hade varit darwinist hade jag nog tyckt det var en konstig fråga, börjar Trond föredraget med. Vad betyder evolutionen? Som om evolutionen skulle betyda något. Vara bra för något. Ha någon mening. Nej, säger darwinisterna. Evolutionen är en tillfällighet. Det finns ingen idé bakom. Inget syfte, inget mål. Det hela började med små, små organismer och har sedan vuxit sig uppåt. Slumpen ligger bakom.
Slumpen är något som vetenskapsmännen ofta tillskriver när de inte hittar några lagbundenheter. När de inte riktigt kan förklara. Då "skyller de på slumpen".

De två vetenskapslägrena
Trond berättar om en forskare som beskrivit de två olika åsiktsläger som finns. Vetenskapen är delad itu. På ena sidan finns naturvetenskapen och på den andra sidan humanvetenskapen. De på natursidan håller sig till materiella fenomen och de på den humanistiska håller sig till kulturella. De strävar efter förståelse och tolkning. Förståelse för saker relativt till sakens ursprungliga miljö.
Den här forskaren klurade på hur man skulle kunna bygga ihop de två "lägrena". Hur man skulle göra för att ena dem. Jorden är ett; varför skulle inte dessa två läger kunna bli det?
Darwins perspektiv på evolutionen tillhörde naturlägret. Han ansåg att utvecklingen gick nerifrån och upp. Från amöba till Einstein. Inget syfte fanns med evolutionen.
Humanlägrets perspektiv på evolutionen var att utvecklingen gick "top down". Uppifrån och nedåt. Att det låg en idé bakom evolutionen. Att det inte "bara hände" utan att det fanns ett syfte, ett mål.

Retardation
Louis Bolks (1866-1930) var en holländsk forskare vars största fråga var "hur får evolutionen mening?"
Han delade in den i tre delar.
Första var retardation.
Människans utveckling är uppbromsad i förhållande till de övriga däggdjurens utveckling, hävdade Bolk. Kalven, till exempel, lär sig att gå efter någon timma medan det för människan tar ett år. Minst. Kalven blir även könsmogen snabbare än människan. Ja, i princip alla djur blir det. Och det tycks vara så att ju mindre djuren är desto tidigare blir de könsmogna och dör. En mus blir till exempel könsmogen efter 35 dagar medan den lite större råttan blir det efter 45 dagar. Fåret blir könsmoget runt 6 månader och kon som är ännu lite större blir könsmogen runt 10 månader. Brunbjörnen blir vid 5 år och elefanten, precis som människan, vid 13-14 års ålder. Men då väger elefanten också ca 7 ton jämfört med människans ca 70 kg. Så man förstår vad Bolks menade med att människans utveckling bromsas i förhållande till de övriga däggdjurens.
Sammanfattningsvis kan man i alla fall säga att människans livsfaser, så som puberteten, ålderdomen osv. är kraftigt förlängda jämfört med andra däggdjur.

Foetalisering och hypermorfos
Foetalisering kom på andra plats på Bolks lista. Foetalisering betyder att något behåller foster liknande drag. Under schimpansens första levnadsår påminner den som mest om en människa. När den blir äldre växer håret ut, öronen dras bakåt, käken framåt osv. Schimpansen utvecklas alltså med åldern medan människan behåller sin form livet ut. Människan behåller fosterliknande drag.
Hypermorfos kom sist i ordningen och betyder överutformning. När något blir större än nödvändigt.

Vad är människans största egenskap?
En fråga som Bolk ställde sig var "vad är människans djupaste karaktärs drag?". Vad är människans största egenskap? En norsk forskare har kommit fram till en stor egenskapsskillnad mellan djur och människor. Kan detta vara den största skillnaden? Det visade sig nämligen att när en kalv reser sig upp och lär sig gå gör denne det p.g.a. att instinkten säger så. En människa börjar gå p.g.a. efterhärmning av förebilder. Det visade sig att om en människa föds upp bland bara t.ex. kossor går hon snart också på fyra ben.
Snabbt dyker det nu upp en fråga bland de mycket engagerade och åsiktsfulla åhörarna i salen.
­- ­Vad hade den första tvåbenta människan för förebild?
Man vet inte.
Var det en stark individ som var så otroligt självständig och nytänkande? Var det ett djur som var förebilden? En schimpans? Eller var det helt enkelt någon högre makt? Någon Gud, som fick den människan att resa sig upp.
Man vet inte.
Bolks största fråga kvarstår. Vilken mening har evolutionen?
Vilken?
Den frågan kvarstår även för oss.
Vilken mening tror du att evolutionen har?

Text:Sofia Zetterqvist, 2006.