Antroposofi.info/utbildning

Marita Karlsson har jobbat som konstlärare i tolv år på Rudolf Steinerskolan i Helsingfors. Hon kom i kontakt med antroposofi och waldorf för första gången när hon var arton år.

- En klasskamrat läste Rudolf Steiners texter och jag blev intresserad, berättar Marita. Då mina barn föddes blev det aktuellt med waldorfpedagogiken.
Varför Marita sedan valde att arbeta på en waldorfskola tror hon är en slump. Hon hade studerat måleri och waldorfpedagogisk konst i Stuttgart men tänkte ändå bli fri konstnär då hon återvände till Finland. Efter två veckor i Helsingfors behövde Steinerskolan där en vikarie i konstämnen.
- Jag skulle stanna sex veckor men det blev tolv år!
Marita har en examen från Rudolf Steinerhögskolan i Stockholm, hon har gått reklam- och konstutbildning samt jobbat många år som journalist på Hufvudstadsbladet i Finland. Nu har hon slutat jobba på Rudolf Steinerskolan.
- Ja, nu frilansar jag bara som konstpedagog, säger Marita. Och som konstnär. Nu och då skriver jag även om olika kulturämnen.

Konst och hantverk i balans med naturvetenskap och språk
Att snabbt med några meningar behöva förklara för någon vad som skiljer waldorfskolor från andra skolor, är någonting som är ganska svårt men också ganska vanligt. Marita håller med om att det är svårt, speciellt eftersom hon aldrig har jobbat inom exempelvis grundskolan.
- Men några allmänna synpunkter kan jag nog ge, fortsätter hon. Pedagogerna tar hänsyn till varje enskild elev och läroämnena är allmänbildande, man väljer inte bort något. Konst- och hantverkskurserna har en seriös ställning i skolan och skall vara i balans med de naturvetenskapliga och språken. Klassläraren följer gruppen i åtta år och eleverna följs åt i tolv år utan linjedelning.

Framtidsbetonad pedagogik
Marita ser ljust på waldorfpedagogikens framtid. Hon tror att skolformen har alla möjligheter. Eftersom lärarkåren känner till barnets och den unga människans utveckling kan pedagogiken stödja den unga människan i hennes känsloliv, tankeliv och på så vis fungera terapeutiskt.
- Det här är kvaliteter som behövs i den alltmer tekniskt inriktade värld vi lever i och som vi nu tillhör, säger hon. Det är en framtidsbetonad pedagogik där barnets olika utvecklingsfaser står i centrum. Konst- och hantverk är i balans med de så kallade läsämnena. Eleven får utvecklas i tolv år utan att för tidigt behöva ta ställning till specialområden.

Behöver öppna sig mer mot världen
Marita tycker ändå att det finns vissa brister i waldorfskolorna. Att det finns ett förytligande och förflackande av insikter i vad waldorfpedagogik kan vara. Föräldrar, lärare, styrelser och direktioner är för bekväma för att ta reda på saker på djupet, tycker hon. Det hjälper inte att kunna en metod, man måste också veta hur undervisningen påverkar barnen och ungdomarna.
- Dessutom tycker jag att man skall kunna förklara varför man gör si och så för föräldrar, skolmyndigheter etcetera.
Om Marita fick ändra på någonting inom waldorfrörelsen skulle hon vilja att waldorfskolorna öppnade sig ännu mera mot världen.
- De ska öppna sig mer mot världen samtidigt som man plockar in moderna ämnen, säger Marita. Men, med en ytterligare fördjupning av de typiska waldorfämnena. Vissa skolor gör det redan, men långt ifrån alla.

Text:Sofia Zetterqvist, 2007.