Inom waldorfpedagogiken anser man att lek under de första skolåren är av största vikt. Att direkt från en (förhoppningsvis) lekfylld barndomstid slungas in i skolan, tryckas ner på en stol och tvingas till tystnad och koncentrerat arbete är inte lätt. Och inte heller rätt enligt waldorfpedagogiken. En sådan stor förändring tar tid att vänja sig vid. Därför innehåller lektionerna under de första skolåren på waldorfskolorna mycket lek.

Man leder inom waldorfskolorna barnet genom känsloupplevelsen till färdighet och kunskap. Ju mera man i lågstadiets undervisning vänt sig till konstnärligheten dvs fantasin, känslan och viljan hos barnet, desto starkare blir det begreppsmässiga tänkandet senare i skolan.

Härmnings- och imitationsövningar är också någonting som man utnyttjar. Barnen är ännu under de första skolåren i härmningsåldern.

Ända tills runt nioårsåldern upplever barnen sig som ett med världen. Därför låter ofta waldorflärare djuren, blommorna, månen och stjärnorna uppträda som människor i berättelserna. Fantasibilderna bör spela en stor roll under de första skolåren anser man. Berättelserna överhuvudtaget spelar en stor roll i waldorfskolorna. Många ämnen ges i berättelseform. Man lär sig bokstaven B genom att höra om till exempel en björn som åt för mycket bullar så magen svällde upp och han var tvungen att sätta sig vid ett träd för att vila. Bilden av björnens runda huvud och tjocka mage ser ut som ett B.

Matematiken kan ges i form av små räknesagor där man till slut kommer fram till ett matematiskt problem som sedan löses i klassen. Alla berättelser berättas utantill av samma lärare. Att ha samma lärare och samma klasskamrater från ettan till åttan är en stor och nödvändig trygghet för barn. Därför har man det i waldorskolor.

Ettan

I första klass berättar man olika sagor. Man lär sig i waldorfskolan skriva före man lär sig läsa. Och före man lär sig skriva gör man formteckning. Man går från rörelse till vila kan man säga. Från det aktiva till det passiva. Det hela underlättas genom att man först lär sig bokstäverna som bilder. Genom ramsor och bilder går man igenom dem. Tanken är att man ska få en inre bild av bokstaven och dess form och ljud innan man lär sig själva symbolen. Matematiken lär man sig bäst med rörelser. Stamp och klapp på vissa tal. Stampande led ett gånger ett är ett, ett gånger två är två osv...

Tvåan

Berättelserna ges nu i form av fabler och legender. Den helige Franciskus, Jeanne d'Arc, Kristofferus, katten Sölvfax och Röda Räven är några personligheter som det kan berättas om.
Man börjar lära sig läsa samt skriva med så kallade småbokstäver. Läs mer om klass två i det här reportaget!

Trean

Man studerar olika yrken så som fiskarens och bondens. Ofta bygger man någonting tillsammans. Vi byggde en vedbod. Man övar gånger, minus, plus och även på att göra taluppställningar. I tredje klass berättar läraren delar ur Gamla Testamentet.

Under de tre första åren präglas undervisningen mycket av sång, flöjtspel, verser och ramsor. Formteckning där man övar olika former är också ett ämne som utövas.
I nio-tioårsåldern brukar barn genomgå en förvandling. De börjar skilja sig från omvärlden som de tidigare har känt sig som ett med. De börjar testa sin omvärld. Sätta den på prov.

I klassrummet kan det märkas genom att de kritiserar, granskar och sätter klassläraren på prov. Waldorfläraren som är beredd på detta plockar då fram några fängslande kunskapsämnen ur bakfickan. Eftersom han/hon bara har väntat på det här utvecklingsstadiet. Undervisningen börjar ändras.

Fyran

I fyran berättar man om nordisk mytologi. Ibland sätter klassen upp en liten pjäs i samband med den perioden. Man får höra om sin historia och hembygd. Bråkräkning införs och man övar på olika taluppställningar. Man har även en period om människan och djuren.

Femman

I femman övergår hembygdskunskapen i geografi. Man ritar kartor och lär sig om olika jordarter m.m. Berättelserna handlar om den grekiska mytologin och sagovärlden.

Man har en botanik- och en zoologiperiod där några av jordens klimatområden och deras typiska växter skildras samt några mindre kända djurformer.

Undervisningen måste ha en målande karaktär, säger waldorfpedagogiken men bilderna hämtas nu istället från verkligheten. Ämnena där det behövs mer tänkande från eleverna ökar tillsammans med hemarbetena.

Sexan

Här övar man procent och bråkräkning, går igenom grunderna i geometrin, talar om romarna i historian och experimenterar i fysiken med akustik, optik och värmelära.

Viktigt, påpekas det vara att man i de naturvetenskapliga ämnena verkligen låter eleverna följa med och genomföra experimenten så att man inte bara säger efter ett misslyckat experiment att ojdå det gick ju inte så bra men det skulle ha gått så här...
Eleverna ska få tänka och göra själva. Klasslärarens uppgift i waldorfskolan är inte att tillfredställa hela kunskapsbehovet utan att år för år öka aptiten.

Sjuan

Börjar med kemi, går in på krafter så som magnetism, hävstången och taljan. Algebra i matematiken, hälsolära i biologin, främmande världsdelar i geografin, medeltiden i historia samt en period med människokunskap.

Åttan

Meteorologi och elektricitet i fysiken.
Näringsämnen och livsmedelsframställning i kemin,
Sveriges historia från medeltid fram till 1700-talet samt den amerikanska, den franska och den tekniska revolutionen i västvärlden.

Klass åtta brukar på många waldorfskolor avslutas med att klassen tillsammans sätter upp en pjäs och sedan med hjälp av de intjänade pengarna åker på en klassresa. Klassresan brukar gå till något av våra grannländer och resans tema brukar vara natur (tillskillnad från tolvans resa som är en kulturresa). Detta brukar stärka klasssammanhållningen enormt och blir även som en avslutning på lågstadiet och farväl till klassläraren som nu byts ut. En ny fas börjar efter sommaren med en ny klasslärare, olika ämneslärare och en ”uppgradering” till högstadiet!

I lågstadiet har självklart ämnen som religion, svenska, engelska och gymnastik funnits med på schemat tillsammans med eurytmi, tyska och en rad olika hantverksämnen så som syslöjd, träslöjd, smide, keramik, bokbindning, teknisk ritning, kalligrafi och bild. Ofta brukar även ett tredje språk läras ut.

Text: Sofia Zetterqvist, 2007

_{Källor:
Frans Carlgren "Fostran för frihet -en bok om Kristofferskolan och waldorfpedagogiken"
Marja Dahlström "Från formen till jaget"}